Om du blandar Iggy Pop med The Sisters Of Mery så får du The 69 Eyes.
Nu är de finska gothrockarna tillbaka med ett nytt album.
The 69 Eyes har hängt med länge nu. Första plattan släppte de 1992. 24 år senare var det dags för det elfte studioalbumet, Universal monsters.
Och de håller fast vid sitt mörka, men ändå melodiösa, sound. Det låter så bra som det brukar göra. The 69 Eyes är så bra och unika så de ska inte ändra på ett smack på vad de gör. Gothic rock lever i allra högsta grad.
Man behöver inte många sekunder på sig för att höra att Universal monsters är klassiskt The 69 Eyes-material. De skickar ut Dolce vita direkt.
Good morning, Rome
Good night, Bangkok
Only lovers left alive, girl
Your drugs, your lips
It’s our deep desire
Always to feel the fire
Cry out for the better world
Dance on like a pretty girl
Break out and let you burn
Like a real dolce vita, baby
Direkt efter den får vi singeln Jet fighter plane.
Blackbird pie och Lady darkness är andra bra låtar. Den sistnämnda ger någon retrokänsla med de sköna gitarrerna och den lika sköna basen.
Andra halvan av plattan är lika stark om inte starkare.
Det blir lite rockigare med Miss Pastis och Shallow graves. Sedan är det dags för Jerusalem, en av de bästa låtarna på albumet. Den är så jäkla snyggt gjord. Lugnt och skönt.
Men det är ingen låt som faller ur ramen. Det är bra från början till slut.
Och The 69 Eyes slutar som de började, med en äkta goth ’n’ roll-låt: Rock ’n’ roll junkie.