Det är platta nummer 14.
Det är mörkt och kanske mer rockigt än någonsin.
Det är Depeche Mode som är tillbaka med albumet Spirit.
Läs mer
Det har gått fyra långa år, men nu får vi äntligen nytt material från Depeche Mode.
Vi får singeln Where’s the revolution från det brittiska synthbandet.
Läs mer
Det är en ljudvägg som inte låter som något annat.
Det är någon slags massiv synthrock.
Det är Digalaux med singeln Come to me.
Lite engelskt.
Lite danskt.
Lite italienskt.
Det är Perpacity/DVL som har gjort en riktigt skön elektronisk platta.
Läs mer
Det elektroniska bandet Breathe Carolina är tillbaka med en ny singel. Det kan vara det bästa de någonsin har gjort …
Ingen gitarrist, ingen trummis, ingen basist … Det var väl knappast konstigt att skeptikerna var många när The Human League släppte Dare.
1980-talsvecka, då måste vi ha med mer svenskt. Eftersom jag förmodligen är den ende i hela landet som lyssnar på Trance Dance så kör vi på deras grymma platta Dancing in the shadows …
Läs mer
Är Some great reward tidernas bästa synthpopplatta? Med låtar som People are people, Master and servant och Blasphemous rumours så måste den i alla fall finnas med i snacket.
Läs mer
Året var 1984. Plötsligt spelades ett tyskt synthpopband överallt. Det var Alphaville som hade slagit igenom med dunder och brak.
Läs mer
Han var grönsakshandlaren som blev en av Englands största synthpopikoner. När man drar i gång Howard Jones Human’s lib får man en sanslöst skön nostaglitripp.
Läs mer
Det känns som en grymt skön nostalgitripp. Det är 1980-talet igen. Det är 1980-tals synthpop. Det är Brita Kristina som har släppt albumet Broke and restless.
