Stökigt och melodiöst från Anaugh Conda

Det är både stökigt och melodiöst.

Det är Anaugh Conda som släpper EP:n nummer nio. Vi får åttaspårs-EP:n At last.

Anaugh Conda drog i gång 2007 och under de närmaste tre åren efter det var de ett band som flitigt släppte sin musik. Under den tiden skickade de ut åtta EP:s och två coverplattor.

När de sedan skulle göra nästa EP valde de att först ta en paus. Den pausen varade länge. Det tog åtta år innan Anaugh Conda skulle skicka ut At last …

1. Ok Fred
2. Itch
3. Nothing came out
4. To the north
5. Loose control
6. No boner
7. Illusions
8. Love needs a hand

Så här skiver bandet i ett pressutskick:

I april 2018 är vi tillbaka med EP’n At last! Lite hårdare, lite snabbare, lika melodiskt som tidigare men med mer jävlar anamma. Vi är mer peppade än någonsin.

Det låter bra. Det är skramligt, stökigt, snabbt, energiskt och intensivt. Det är garagerock med melodier som sätter sig direkt.

Östersundbandet bjuder på bra låtar hela vägen. Och efter 19 minuter sitter man där smått förvånad över att plattan redan har snurrat färdigt. De flesta låtarna är någonstans runt två minuter långa. Det är bara sistaspåret, Love needs a hand, som passerar tre minuter …

Det här var en trevlig återkomst och om du vill lära känna Anaugh Conda på bästa sätt så ska du vrida upp volymen och kicka i gång To the north. Oj, vilken skön låt det är!