En lång väntan på True brew

True brew är Millencolins första album på sju år.

Väntan var inte förgäves.

Vi får ett kalasalbum.

Jag har lyssnat på Millencolin sedan deras första skiva kom ut 1994. Jag måste erkänna att jag trodde att de var slut eftersom de inte släppt något sedan Machine 15 från 2008. (Samlingsalbumet The Melancholy Connection räknar jag inte).

Wow, vad jag hade fel.

I stället har Nicola Sarcevic gjort sina egna album.

De har varit bra, men med Millencolin blir det annorlunda.

Men några större förväntningar fanns egentligen inte på det svenska punkrockbandet inför släppet av True brew.

Det borde det ha gjort.

För Millencolin är lika bra som alltid.

Bring me home kan vara en av de bästa Millencolin-låtarna någonsin.

Det säger mycket.

Det stannar inte vid det.

Millencolins nya platta är bra från början till slut. Millencolin levererar punkrock på högsta nivå.