Utan tvekan så blir det grand slam för Grand Slam

Det tog 35 långa år.

Men för ett par veckor sedan landade Grand Slams första studioplatta – och det låter grymt bra för den som gillar klassisk hårdrock.

5/5

Artist:
GRAND SLAM
Album:
HIT THE GROUND
År:
2019
Genre:
ROCK, HÅRDROCK
Skivbolag:
MARSHALL RECORDS

Grand Slam bildades i början av 1980-talet av Thin Lizzy-legenden Phil Lynott. Han höll i gång sitt soloprojekt under några år, men sedan de inte lyckats få något skivkontrakt lades det ned. Från början bestod bestod bandet även av Mark Stanway, Brian Downey, John Sykes och Doish Nagle. Det blev en del förändringar i line-upen där Laurence Arche och Robbie Brennan sedan kom in.

2016 väcktes bandet till liv igen och ett par år senare är det alltså dags för Grand Slams första studioplatta: Hit the ground.

  1. Gone are the days
  2. 19
  3. Hit the ground
  4. Military man
  5. Crazy
  6. Dedication
  7. Long road
  8. Sisters of mercy
  9. Crime rate
  10. Grand slam

Detta blev rena väckarklockan … för gissa om det låter bra! Det är nästan sjukt att det har smugit förbi lite under radarn. Gillar du hårdrock som lutar över åt det melodiösa hållet, men som samtidigt känns både old school och lite bluesigt? Ja, då ska du luta dig tillbaka, vrida upp stärkaren så högt du bara kan och låta det här snurra för det är rena magin!

Det är en del gamla Grand Slam-låtar, som skrevs av Phil Lynott, Laurence Archer och Mark Stanway, som har har omarbetats plus en del nyskrivna låtar av Laurence Archer tillsammans med Mike Dyer, David Boyce och Benjy Reid.

En låt som sticker ut direkt är Military man. Den finns ju med på Gary Moores album Run for cover.

Även 19 och Crazy tillhör de äldre låtarna på plattan och de låter givetvis hur bra som helst. Kanske att Crazy får någon extra guldstjärna … Dedication är även det en låt som har hängt med ett tag. Den finns med på The very best of Thin Lizzy och den blir snabbt en favorit på den nya plattan.

Och det är inte små vibbar man får från Gary Morre, Phil Lynott och Thin Lizzy här. Det är klassisk hårdrock som genast väcker gamla minnen till liv och då är det dags att börja gräva i vinylgömmorna igen … Det är helt enkelt en kanonplatta där det inte finns något svagt spår. Det är lysande från Gone are the days till Grand slam.

Topp tre? Pfft! Nope! Topp fem? Okej. Dedication, Gone are the days, Hit the ground, Long road och Sisters of mercy. Tror jag … för detta är en sjukt bra platta hela vägen!

Grand Slam
Mike Dyer (sång)
Laurence Archer (gitarr)
Dave Boyce (bas)
Benjy Reid (trummor)

Musikälskare sedan liten skit ... Fem album man måste ha i samlingen? Oasis - (What's the Story?) Morning glory, The Gaslight Anthem - The '59 sound, Tom Petty - Full moon fever, U2 - The Joshua Tree, Dire Straits - Brothers in arms och Bruce Springsteen - Born In the U.S.A. Det gick inte att välja fem ...

2 Comments

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Föregående inlägg

Sci-fi-rock på Mono Voids debutplatta

Nästa inlägg

Lady Antebellum låter bättre än någonsin

Senaste om Grand Slam