Jag tyckte att jag kände igen namnet Lars Brundin … sedan slog det mig att han är en pressfotograf.
Det visade sig att han är mycket mer än så.
Brundin är en vass rockartist också.
4/5
Artist:
LARS BRUNDIN
Album:
KOSTYMER
År:
2019
Genre:
ROCK
Skivbolag:
ROOTSY MUSIC
Historien om artisten Lars Brundin går några år tillbaka i tiden. När hans 50-årsdag närmade sig satte hans dotter ned foten. Det fick helt enkelt vara slut med att han gjorde halvfärdiga låtar. Hon sa helt enkelt till honom att göra klart låtarna och släppa en platta.
Pappa Brundin lyssnade och släppte albumet Hotel Royal.
Nu är det dags för Lars Brundin att släppa sin andra platta. För en som missade debuten är det här verkligen som att få ett slag i ansiktet – för visst fasiken är det här bra!
- Räknar mina steg
- Känns det okej
- Vitkalkat hus
- Tre trappor upp
- Svart kostym
- Lycklig och fri
- När kommer du hem till mig igen
- På kanten av ett berg
- Hand i hand
- Du kan aldrig ge dig av
- Under stjärnorna i natt
- Vildros och hav
- Nu faller snön igen
Så här säger Lars Brundin i ett pressutskick:
Det har fått ta lite längre tid den här gången, men det har varit precis lika fruktansvärt roligt. Att skriva och sjunga de här sångerna gör mig in i själen glad, och om någon annan dessutom vill lyssna så är det ju fantastiskt.
Det här är klassisk svensk rock. Det här är en platta för den som gillar Ulf Lundell, Mats Ronander och Magnus Lindberg. Det är där någonstans som Lars Brundin hamnar – och han platsar helt klart i det sällskapet.
För en som har tröttnat på Ulf Lundell, på grund av hans sura beteende på några konserter som man betalade dyra pengar för att få se, för länge sedan så är det här mer än välkommet i musiksamlingen. Det är verkligen skönt att få det här att dra i gång.
Plattan inleds med Räknar mina steg och när blåset kommer i gång så är det utan tvekan Bruce Springsteen som man tänker på. Det ska definitivt inte ses som något negativt. Det är en blixterskön låt och man får verkligen en wow-känsla direkt.
Sedan är det mer eller mindre en uppvisning på hur man kan göra bra rocklåtar på svenska. Det är rock/poprock som Brundin ger oss. Han ger oss också texter som man både känner igen sig i och som man lätt hänger med i.
Det finns dock några ställen där man fastnar lite extra och där man liksom inte kan passera låten utan att ha hört den minst två-tre gånger. En av dem är Tre trappor upp. Vem har inte haft någon granne som man har sneglat åt?
Svart kostym är inte alls lika glad och det är inte så konstigt. Den är bluesig och ett slags fotografi från en älskad fars begravning.
När kommer du hem till mig igen är en annan favorit. Ett litet visslande och så sitter man där och ler samtidigt som man sjunger med i textraden ”När kommer du hem till mig igen”. Det är en ganska soft och poppig låt, som har ett väldigt skönt sound, med en refräng som biter sig fast.
På kanten av ett berg är nästa stopp på plattan. Här är det texten som man fastnar i. Det är en berättelse som man lever sig in i. Låten är över sju minuter lång och man vill inte missa någonting!
Fast man vill faktiskt inte missa någonting på den här plattan. Lars Brundin ger oss något alldeles extra – fast om du fortfarande är osäker på det här så lyssna på Vildros och hav …
Kostymer släpptes i dag den 30 augusti.
[…] Läs hela inlägget av Rockfarbror här –> Svensk rockpoesi med Lars Brundin […]