Det har gått sex år sedan albumet A way out släpptes.
Men nu är det dags för en ny platta från Perkele.
Vi får Leaders of tomorrow.
Perkele bildades 1993 i Göteborg och genom åren har de bjudit på platta efter platta som har varit bra.
Det är ingen skillnad efter 26 år. Perkele levererar fortfarande.
- Winner
- Negative to posititive
- Break out break free
- Leaders of tomorrow
- Miss us
- One day
- Far away
- When you realize
- Mistakes
- Stand by you
Det är ett gäng vassa låtar från Perkele. Punk/oi!-bandet gör dock det här på sitt eget sätt. Det är lite mer än vanlig oi!
Det är mer gitarriff och solon än man kanske brukar få. Perkele slänger in metalriff i sina punklåtar och det fungerar hur bra som helst.
Plattan inleds med Winner och den lägger ribban högt för det här purfärska albumet. Perkele bjuder sedan på låt efter låt där man bara vill höja volymen lite till och lite till och så lite till.
Som andraspår kommer nästa högoktaniga låt: Negative to posititive som ser till att man inte ens tänker tanken på att göra något annat än att lyssna på Perkele. Det är feta gitarriff och ett skjuhelsikes gung.
Så är det faktiskt hela vägen. Fast det finns låtar där man fastnar till lite extra. En är titelspåret Leaders of tomorrow som känns mer hårdrock än punk. Det är både häftigt och bra när Perkele vrider till det så här. Imponerande.
Andra låtar som är ögonbrynshöjare är Miss U och One day. Den första för det sjukt sköna gunget och den andra för fotstampsrytmen och gitarriffen.
Ska man jämföra med något annat band så är det kanske Millencolin som man tänker på. Inte för att det låter likadant, men det är de vibbarna man får.
Topp tre? One day, Negative to posititive och Miss U. Man ska dock ha klart för sig att det finns inte ett enda spår här som inte är skitbra.
[…] du ett fan av band som Cock Sparrer, Cockney Rejects, Red London eller Perkele för den delen så finns det en platta som är värd att kolla upp här […]