3/5
Artist:
Mustasch
Album:
Silent killer
År:
2018
Genre:
Rock
Bolag:
Sony Music

Tungt och rått när Mustasch överraskar

Ingen har väl undgått det här bandet. Tyvärr så har de senaste släppen från Mustasch varit riktigt mossiga, men nu vet jag inte vad som hänt …

De har gått tillbaka till soundet när de var riktigt bra!

Ralf Gyllenhammar sjunger som en vilde. Det är tungt, det är rått, men framför allt är det bra – för första gången på många år.

För mig personligen så tappade Mustasch kraft när deras gamla trummis Mats ”Dojan” Hansson slutade för nio år sedan. Det drivet han hade i sitt trumspel var helt magiskt bra. Ta till exempel låtarna Winners och Libertá.  Man kan tro att de är från deras tidiga skivor.

Mustasch

Ralf Gyllenhammar (sång, gitarr)

Mats ”Stam” Johansson (bas)

David Johannesson (gitarr)

Robban Bäck (trummor)

 

Hårdrock och metal är grejen. Första plattan jag köpte var Kiss och Dressed to kill. Fem plattor man bör ha i sin samling: AC/DC - Powerage, Metallica - Master of puppets, Judas Priest - British steel ... Alla AC/DC-plattor med Bon Scott ska man ha.

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Föregående inlägg

Ännu ett kanonalbum av Doomsday Outlaw

Nästa inlägg

Hawthorne Heights - lika bra varje gång

Senaste om Mustasch