4/5
Artist:
The Virginmarys
Album:
Sitting ducks (EP)
År:
2017
Genre:
Rock
Bolag:
ThreeHearts Ltd.

The Virginmarys tar sin musik ett steg framåt

The Virginmarys gjorde utan minsta tvekan en av de absolut bästa plattorna under 2016.

Nu är de tillbaka med EP:n Sitting ducks.

Divides var en vansinnigt bra alternativ rockplatta och att The Virginmarys redan skulle komma med lite ny musik var lika oväntat som roligt.

Denna gång skickar bandet från Macclesfield, England, ut EP:n Sitting ducks.

  1. Sitting ducks
  2. Sweet Loretta
  3. Through the sky
  4. Sleep

Visst är det bra, men någon låt i närheten av Motherless land får vi tyvärr inte, fast det är å andra sidan kanske väl mycket begärt. Det är en sjukt bra låt.

Fast visst känner man igen The Virginmarys och det är så bra att det är lite svårt att begripa att de, sedan Matt Rose lämnade bandet i december, är ett tvåmannaband bestående av Ally Dickaty och Danny Dolan.

Även om man känner igen det här så har The Virginmarys tagit sin musik ett steg framåt.

EP:n kickas i gång med titelspåret Sitting ducks. Det är catchigt som tusan – och visst tusan känns det lite som Gun? – med en grymt skön basgång, ett skarpt gitarriff och ett gott trumbeat. Nu har de dessutom skickat in en liten synthslinga i bakgrunden. Det är ett nytt sound, men det tar absolut inte bort vilka The Virginmarys är.

Om Sitting ducks är catchig så är Sweet Loretta än värre …

I surrended my love by a mountain i found you

I wrapped my arms around you

I had no doubts about you

I have no doubts …

 

The dust blew in as the mountain fell around you

But you know my love surrounds you

I wrote this song about you

I wrote this song girl …

Det är en grymt bra låt. Den börjar lite soft, men sedan tar den fart och vi får en refräng som man snart sitter och sjunger med i.

Alltå, det här är en bra EP. Låt efter låt är bra – och det bli bättre ju mer man lyssnar.

Through the sky är favoritlåten. Det känns lite mer som det klassiska The Virginmarys, det är lite rakare alternativ rock.

Så här låter den när Ally Dickaty kör den akustiskt:

Sedan rundar The Virginmarys av med lugna Sleep. Det är en snygg avslutning på en bra EP och The Virginmarys visar återigen att de är ett klassband och att de klarar sig även utan Matt Rose.

 

Musikälskare sedan liten skit ... Fem album man måste ha i samlingen? Oasis - (What's the Story?) Morning glory, The Gaslight Anthem - The '59 sound, Tom Petty - Full moon fever, U2 - The Joshua Tree, Dire Straits - Brothers in arms och Bruce Springsteen - Born in the U.S.A. Det gick inte att välja fem ...

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Föregående inlägg

The Waterboys tar ut svängarna ...

Nästa inlägg

Fergie slår till med ett par superlåtar!

Senaste om The Virginmarys