Har ni lyssnat på Zella Day ännu?
Inte?
Då är det dags nu.
Zella Day släppte en EP 2014. Sedan dess har det bara varit en lång väntan på 20-åringens första fullängdare.
Förväntingarna har varit skyhöga.
Nu är väntan äntligen över.
Och Zella Day gör ingen besviken med släppet av Kicker. Indieprinsessan från Pinetop-Lakeside, Arizona, USA, har gjort ett lysande album.
Kicker är vansinnigt bra. Detta är något unikt. Zella Day gör sin egen grej.
Och plattan börjar på bästa sätt. Jerome, en tragisk kärlekssång, är en av de starkaste låtarna på Kicker. Lite, lite vassare är ändå High.
Ace of hearts och 1965 är två lugnare låtar. Båda är mycket bra. Om jag måste välja en av dem? Då blir det 1965.
Med East of Eden tar albumet lite fart igen.
Förstasingeln från plattan var Hypnotic. Jag kan förstå det. Den är strålande. Och här bjuder Zella Day på lite westernsound. Det fungerar det också.
You took to me so well
Hypnotic taking over me
Make me feel like someone else
You got me talking in my sleep
I don’t wanna come back down
I don’t wanna touch the ground
Pacific Ocean, dug so deep
Hypnotic taking over me
Mustang Kids, där Day har tagit hjälp av Baby E, är ytterligare an bra låt. Och den låten har egentligen allt som krävs för att bli en radiohit.
På Jameson blir det akustiskt. Det låter kalasbra det också.
Börjar det bli tjatigt? Nästan varje låt nämns – och varje låt är bra.
Vi tar en sista. Melankoliska och fantastiska balladen Shadow preachers.
I close my eyes, just close the door
You want a minute, I’ll give you more
Maybe I don’t want you either
We’re both unsettled, nighttime creatures
Shadow preachers, nighttime creatures
